I en del grupper som jag möter i mitt arbete finns det motsättningar. Ibland mellan individer i gruppen, ibland mellan chef och grupp. Det är ofta starka krafter som finns i fältet. Ofta förmår individerna inte lösa problematiken själva utan behöver stöd utifrån, men in i det längsta har man avvaktat och försökt finna lösningar på egen hand, upptäckt svårigheterna och till slut insett att man kört fast. Då, bara då ringer man in konsulten som förväntas komma med sitt trollspö och lösa situationen.
Konflikten har vid det laget oftast eskalerat och fördjupats, vilket gör att förutsättningarna för ett lyckligt slut avsevärt försämrats. Ibland går det bra ändå – det finns en vilja hos inblandade parter att komma till en lösning, man är beredd att samtala med varandra, att uttrycka sig och att lyssna och ändra beteenden – och när processen är klar finns ett stort lärande. Konflikten har stärkt relationerna. Det är fantastiskt att bevittna och det går ofta att känna energin i rummet när det vänder – från polarisering till enhet.
Men så ibland går det inte, man sitter fast. Dikena är djupa och man fortsätter att gräva, var och en på sitt håll. Det är då man som arbetsgivare behöver hantera konflikten, d v s skilja någon eller några parter från varandra. Själva konflikten är olöst men hanterad och förhoppningsvis förmår parterna läka såren var och en på sitt håll.
Så, vad vill jag säga med det här? Jo, du som chef – tveka inte att ta kontakt i tidiga skeden av motsättningar, spänningar och konflikter. Förutsättningarna är då mycket bättre att komma till goda resultat.
