Att vara chef kan ibland vara väldigt utmanande och inte alltid en dans på rosor. Jag möter många chefer som från tid till annan beskriver dessa utmaningar, färgstarkt och med målande exempel – ofta med ett stort mått av frustration.
Det kan till exempel handla om hur vissa medlemmar i arbetsgruppen motsätter sig olika arbetsuppgifter eller den förändring i rutiner som alla pratat om och beslutat tillsammans. Man kör sitt eget race utan att ta hänsyn till det gemensamma målet eller fattade beslut. Det kan också handla om bristande engagemang och ansvarstagande på olika sätt – att till exempel packa väskan och gå hem tidigare för att hinna träna och lämna kollegorna med det arbete som måste hinnas med inför nästkommande dag.
En annan vanlig utmaning är indirekt kommunikation bland medlemmarna i gruppen – att man pratar OM varandra i stället för MED varandra, ofta i negativa termer.
Kanske kan du känna igen något eller några av dessa exempel? Kanske har du andra, målande och färgstarka exempel?
Jag ser på dessa ”problem” som symtom vars orsaker kan vara flera. Orsaken behöver inte handla om att medarbetaren är en besvärlig jävel. Det är en vanlig tolkning, men kom ihåg att våra tolkningar inte behöver vara sanna. Här handlar det om förmågan att kunna zooma ut och se det som händer i gruppen lite ovanifrån, där du som chef finns med som en av spelarna. Zoomar vi ut ytterligare tar vi med även nästa chefsnivå och närliggande omgivning.
Vi behöver alltså både se det som händer i fältet OCH i systemet samt dessutom ta med oss själva som chefer i ekvationen – för att kunna dra rätt slutsatser och därefter vidta rätt åtgärder.
Text: Agneta Ritums
Foto: Lumeah Photography
